Fasta

Vad innebär det att fasta?

Från det att man äter befinner sig kroppen i ett förbrännande tillstånd som varar i ungefär tre till fem timmar. Därefter hamnar kroppen i ett annat tillstånd där insulinnivåerna blir högre, vilket gör så att kroppen får svårare att bränna fett. Detta pågår relativt länge och slutar inte förrän det gått åtminstone 10 timmar efter den senaste måltiden. Därefter hamnar kroppen i ett fastetillstånd där insulinnivåerna minskar och kroppen börjar bränna fett igen.

Att fasta är naturligt för oss människor

Fasta innebär helt enkelt att man inte äter något under en viss period och är något våra kroppar naturligt är anpassade för. Våra gener har inte ändrats märkbart de senaste 50 000 åren, och på den tiden åt man när det fanns tillgång till mat. När det inte fanns mat, så fastade man.

Eftersom fastan var en naturlig del i allas liv, utvecklades kroppen till att utnyttja tiden utan mat till att istället ta till vara på gamla och trasiga celler, och samtidigt låta vissa organ vila och läka.

Det var först när samhällen växte fram, och mat ständigt fanns tillgängligt som medveten fasta infördes. I nästan alla äldre kulturer och religioner finns fasta med som en viktig del av vardagen.

Olika typer av fasta

Beroende på hur länge och på vilket sätt man fastar sätts olika processer igång i kroppen. De tre vanligaste typerna av fasta är periodisk fasta, där man fastar i kortare omgångar, vattenfasta, där man under en “längre” tid fastar och enbart dricker vatten, och torrfasta, där man varken äter eller dricker någonting.

Vattenfasta

Vattenfasta innebär att man under en period endast dricker vatten, eller möjligtvis vatten med särskilda salter eller mineraler. Detta kan göras i allt från ett dygn till flera dagar eller till och med veckor och månader. 1960 var det till och med en ung överviktig skotte som fick hjälp av sjukvården att vattenfasta i ett sträck och tappade över 120 kg, från en startvikt på över 200 kilo. När fastan var slut, ungefär ett år senare, vägde han 82 kilo och höll sedan den vikten resten av livet.

Det vanliga är dock att man vattenfastar i något eller några dygn, eller någon vecka. 

Periodisk fasta

Periodisk fasta har blivit otroligt populärt på senaste tiden och innebär att man fastar regelbundet under veckan. Det kan vara att man till exempel hoppar över middagen eller frukosten varje dag, eller att man fastar två dagar i veckan, exempelvis fredag och lördag.

Torrfasta

Torrfasta är någonting som inte är naturligt för oss människor och som kommit fram under början av 2000-talet. Detta innebär att man varken äter eller dricker en under en period. Det finns inget vetenskapligt stöd för att torrfasta på något sätt är positivt för kroppen, utan snarare tvärt om.

Fördelarna med att fasta

År 2016 fick japanen Yoshinori Ohsumi nobelpriset i biologi tack vare sin genombrytande forskning om cellens avfallssystem. Denna typ av nedbrytning (och även återvinning) av cellen kallas för autofagi och är en fundamental process i kroppen för att den ska fungera optimalt. Autofagi kommer från grekiskan, där auto betyder själv och fagi betyder äta. Alltså självätande – och det är precis vad det innebär.

Vad händer i kroppen vid en längre fasta?

Vid en längre fasta, där man inte äter någonting alls startar alltså autofagin i kroppen. Detta påbörjas mellan 10 till 24 timmar från det att man senast åt, men för att autofagin ska komma igång ordentligt behöver man fasta i, eller mer än 48 timmar.

När kroppen varit utan mat tillräckligt länge, behöver den äta sig själv för att få tillgång till energi och för att hjärnan, musklerna och organen ska fungera. Men istället för att bryta ner muskler och hälsosam vävnad, som många tror, plockar kroppen isär äldre eller “trasiga” celler. Detta är viktigt av flera anledningar. Dels försvinner det ohälsosamma fettet på kroppen, men än viktigare är dess effekt på cellerna i sig. Utan autofagi har man en sämre förmåga att hantera infektioner på och man har även större risk att utveckla cancer och neurologiska sjukdomar. Detta kan man tydligt se hos personer, som på grund av deras genetik, har lägre autofagiaktivitet i kroppen.

Hälsosam vikt och bättre mående

Sedan Yoshinoris upptäckt har fasta blivit mer populärt och kan liknas vid de många andra dieter som kommit och gått. Skillnaden mellan fastan som hjälpmedel för att kontrollera vikt och hälsa och andra populära dieter är att fastan har en stark vetenskaplig grund bakom sig. Man vet att fastan fungerar, och man vet även varför den fungerar. 

Förutom viktnedgång mår man också bättre mentalt om man fastar regelbundet. Detta beror till stor del av autofagin, men även att blodsockret blir jämnare och inflammationer och infektioner i kroppen hämmas. Personer som fastar lever också längre och drabbas mer sällan av parkinson och andra demenssjukdomar.

Det är viktigt att förstå att det krävs en väldigt liten mängd mat för att fastan och autofagin ska avbrytas.

Källor

https://www.dietdoctor.com/se/att-fasta

https://werlabs.se/artiklar/periodisk-fasta/ 

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5959807/

https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2016/7584-pressmeddelande-2016/

https://fof.se/tidning/2016/12/artikel/medicin-kroppen-ater-sig-sjalv

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fasta-en-vag-till-langre-